- På bussen Lkpg-Hultan träffade vi några sköna människor som sa "häng med och bo i vårt camp!" så det gjorde vi. Köping, Västerås & Eskilstuna. Grymt roliga människor :D
- Min älskling kom och överraskade mig på torsdagen, jag trodde att han skulle jobba. Det var de allra bästa och jag insåg hur sjukt mycket jag saknat honom ♥
- Mando Diao, The Sounds, Dropkick Murphys, Kings of Leon, The Killers, Maia Hirasawa, Sahara Hotnights, Ludacris, Regina Spektor, Franz Ferdinand, Anna Ternheim. Missade/sket i väldigt många jag ville se. Mando var bäst - Sahara sämst (jättetrist)
- Kebab har jag ätit i massor, och även prövat Langos. Gott!
- Det regnade inte så fasligt, tur man hade presenning, partytält och soppåsar.
- Sovit på olika sätt alla nätter, i tre olika tält, även utan madrass. Men jag sov med han jag tycker bäst om så det gör inget!
- Undvek bajamajorna förutom 1-2 gånger, vattentoaletter backstage är grymt.
- Backstage hängde vi inte så mycket förutom vid kisspauser, när vi inte ville stå och köa eller gå en omväg. Och ta en kall bärs!
- En rockstar men vet inte vem (de hade gula band i alla fall) ville klämma Mathilda på tuttarna
- På söndagen när man inte var full eller bakis och började titta sig runt och luktade gick jag omkring med kväljningar hela dagen.
- Var otroligt äcklig och det tog ca 10 timmar att få ut smuts och trassel ur mitt hår (ordet smutsig har numera fått en ny innebörd)
- På söndagen skulle vi egentligen sova hos Stephanie i Västerås, men vi hittade henne inte så jag & Mathilda drog med till Göteborg och sov hos älsk, för att ta bussen till Sthlm dagen efter. Spontant men helt underbart och jag fick sån sjuk hemlängtan!

Ja, vad mer? Jag sov ganska mycket och söp mig inte under bordet (ingen annan söp heller ner mig) så jag mådde faktiskt helt okej hela festivalen. Man behöver inte supa ihjäl sig för att vara på festival!

Tack till alla underbara roliga snygga fula konstiga människor jag stött på. Och thank you God för att jag fick åka på Hultsfred, dessutom med två av de roligaste jag känner, Petra & Mathilda!



(tänk att jag åkte på Hultsfred. Tre backstagebiljetter gratis fick jag av Devote.se! Min första festival! Och dessutom sista Hultsfredsfestivalen, i sin dåvarande tappning. Man vet ju inte hur det blir i framtiden...)

Springer omkring osminkad i allt annat än matchade kläder (till knallrosa foppatofflor) och andas frisk luft från Vindelälv och fjäll. Fikar hos mammas faster Lisa på 94 år som bjuder på ett 100 år gammalt kakrecept som alltid smakar lika gott (plus hundra kaksorter till).

Sitter i köksfönstret och tittar ut genom fönstret. Går ner till fårhagen och ger baggen lite gräs, måste känna att vi kommer överrens. Ligger i soffan med Året Runt i händerna och en värmedyna under ryggen. Somnar en stund. Moster lagar farligt god middag som även blir kvällsfika. Sätter mig vid mammas dator och kollar Aftonbladet. Egentligen inget behov av media och sån kommunikation, mest för att fördriva tiden.

Får besök, det är inte så komplicerade besök här. Här kliver man in genom dörren - gärna med skorna på - sätter sig vid köksbord och förväntar sig en kaffetår. Svamlar på om vardagliga ting.  Vad har hänt i byn idag? "Schuuar" och sen ett farväl som inte ens är ett farväl, utan både besökaren och husägare förstår att ja, nu var besöket slut. Man säger ingenting, det är bara "jaaaja" och vips är kaffesnyltaren borta. Så är det i de Lappländska fjällmarkerna. Ingen tar illa upp.

Igår kväll tog jag och mamma bilen upp till några relativt närbeliggande byar. Mamma har bott i Grannäs som ligger 32 kilometer från närmaste samhälle (med ca 3000 invånare) i 40 år, mindre än hälften av tiden permanent. Hon har varit i dessa byar vars vägskäl ligger nästan i vår by, ungefär 5 gånger under sitt liv. Igår var första gången för mig. Mystiskt att det 3 mil upp i skogen finns stora byar, vackra byar faktiskt, som man aldrig sett. Mystiskt att de måste köra typ 10 mil ToR för att köpa en liter mjölk, ifall de glömt. Mycket mystiskt. De har typ hundra mil till närmsta klädbutik. Det är hårda människor som klarar av en vardag jag på två dagar skulle få lappsjuka av.

Norrbottensgräns, kalfjäll, vitfärgade älgmytje, mammas sökande efter snåtterkarta på surmyren och björnfälen efter nån igenvuxen gamväg. Ni fattar vad jag pratar om? I natt sov jag med Urax och Siri vid mina fötter, idag väntar omplacering av fårstängsel, besök på gravar och hemresa till Lycksele. Det var skönt att vara här, även om det bara var för ett dygn.

Inlägg från 2009-01-27. 132 kommentarer - mestadels snälla kommentarer från tjejer som tillfrisknad från sjukdomen.

---

Kolla in det här. Supermodellen Karolina Kurkova utan navel, som är så himla fet! Kolla celluliterna och fettvalkarna. Usch hur kan hon få gå på en catwalk? Det svämmar ju över av fett.



I helvete heller. Karolina är inte fet någonstans. Hon är mänsklig. Normal. Sorry girls, men normala människor har inte perfekt hy, perfekt hår, pinnsmala perfekta kroppar. Vem fan kom på att superskinny är PERFEKT? Normala människor är hellre överviktiga än underviktigare, då det är ett mer sunt ideal. Nej - det är inte sunt att vara överviktig, men att ha hull på kroppen och inte vara gjord av skinn & ben. Det är normalt.

Men nej, gång på gång möts jag av denna bild som föreställer Karolina Kurkova, på bloggar som drivs av unga tjejer som nästan äcklas av dessa bilder. Karolina är så himla fet. Hur kunde hon få visa upp sig såhär på en catwalk i BIKINI? Ja, men kanske för att det är sådär kvinnor ser ut. Alla har inte sjuka ideal, vissa människor har en normal och sund syn på hur man ska se ut, och jag ser henne snarare som hälsosam och jävligt cool som kliver upp på en catwalk bland pinnsmala tjejer med BMI lägre än jag vet inte vad. Hon är kvinnlig!! Gå till en strand om sommaren och se hur många tjejer som är pinnsmala (såvida de inte är 9 år) och se hur många som snarare lutar åt Karolinas håll, med celluliter och så.

Det är så jävla sjukt att folk sitter i stora delar av världen i tex många länder i Afrika, svälter och drömmer om att överleva för dagen för att de inte får mat, samtidigt som det finns sjuka tjejer (och killar) och framförallt så finns det modemänniskor, designers och modellagenturer MEN ATT EJ FÖRGLÖMMA vi tittare, vi mänskliga varelser med 9 till 5-jobb, som förfäras av såna här bilder och som "missar" alla måltider om dagen och mår dåligt över att äta godis.

Det är VI som skapar idealen, glöm aldrig det. Det är VI som måste förändra oss, inte media. Det är VI som kräver smala och släta kroppar, och media tjänar pengar på det, inte på NORMALA människor med lite hull på kroppen. Så glöm inte det. Det är vi människor och inte TV som skapar dessa sjuka ideal. Hade vi tyckt att idealen som fanns på tex 50-talet med kurviga kvinnor var vackert, hade vi sett kurvor i reklamerna, inte pinnsmala brudar som aldrig sett en hamburgare.

Visst kan smalt vara fint och det är inte alltid fel att vara smal. Vissa människor har sjukt bra ämnesomsättning och hur onyttigt och mycket de än äter går de inte upp vidare mycket i vikt. Men när man medvetet kämpar för att bli så smal som möjligt, då är man sjuk och då är det inte alls snyggt någonstans. Kolla bara Kenza som äter onyttigt jämt tydligen men alltid är lika smal. Ja, hon är född så! Det betyder inte att DU ska se ut så! DU är född som du är och DU ska se ut som du gör och äta tre mål mat om dagen och kunna unna dig godis och läsk eller McDonalds utan att få ångest!

Jag äter onyttigt VÄLDIGT ofta och jag mår dåligt av det, ni kanske har läst tidigare att jag inte trivs så mycket med att jag gått upp i vikt. MEN till saken hör att de senaste månaderna har jag spenderat i soffan, jag har inte motionerat ett skit utan bara suttit och stoppat i mig skräpmat och godis 7 dagar i veckan. Hur bra tror ni kroppen mår av det? Lika dåligt som om man inte äter alls men motionerar överdrivet mycket. Man ska äta hälsosamt och kroppen ska må bra av det.

Jag stötte på de där bilderna på Karolina på en "thinspo"-blogg här på Devote alldeles nyss, följt av en text som sa typ "bli inte fet" eller liknande. Fy fan - har du någon gång hört en människa som överlevt anorexi, legat och svävat mellan liv och död, för att sedan ta sig till en normal tillvaro, säga att anorexi var en uuuunderbar livsstil och alla som sa åt denne att bli frisk var sjuka i huvudet? Det har då aldrig jag, de har snarare tackat alla i sin närhet för att hon eller han räddades ur SJUKDOMEN. För det är vad det är - en sjukdom. Ingen jävla livsstil. Anorexi är inget man strävar efter, det är något man drabbas av. Tänk på det när ni är vuxna och har tonårsdöttrar som vägrar äta och skippar maten varje dag. Tänk då om ni vill stötta eran dotter.

Tänk på barn i fattiga länder som kanske får äta en sked ris om dagen och vissa dagar ingenting. Tänk på det och kom tillbaks sen med era jävligt sjuka ideal.


Modellen Carolina Restons BMI låg på 13 när hon dog. Är det vad ni vill? DÖ? För det är precis vad ni gör, ni gräver eran egna grav, långsamt och plågsamt. Och det är egentligen inte ni som mår dåligt av det i slutändan, utan er FAMILJ och era VÄNNER.

Lycksele centrum kl 01:49, det blir inte mörkare än såhär
(jag tog kassa bilder av två anledningar
1. det var fem grader ute
2. det gör mig tvingad till att bege mig ut i sommarnatten
och ta finare bilder en annan, lite varmare natt.)

För en ljusdyrkande sommartjej som jag, är sommar i norrland det bästa jag vet. Det har alltid varit det bästa och vilken solnedgång som helst i hela världen kan inte klå den som Norrland bjuder på.

När de sista bilarna har åkt hem. Även Volvoraggare, eparaggare och mopedister. Alla. De enda fåglar som är vakna, kvittrar någon gång. Det finns inga mygg. Det är vindstilla. Man går barfota. Man lägger sig raklång på stans mest trafikerade väg, för inga bilar kommer ändå. Man ser saker som man aldrig lägger märke till på dagen. Det är en ljummen sommarnatt med dagg i gräset och hela världen sover. Det är ren frihet, kärlek, avslappning och balsam för själen. Men också för ögat, känseln, näsan, öronen.

Jag är så nöjd över att vara här uppe hela sommaren, jag är så nöjd och glad över att kunna göra allt som jag brukade förut men som jag inte gjort på flera år. Umgås med sommarnatten, ljusblå natthimmel med sin orange-rosa strimma. Passa på att leva under den bästa tiden på dygnet, den bästa tiden på året.

Det är ingen myt, solen går aldrig ner här under en period på sommaren. Jag hade hellre spenderat dessa veckor kring midsommar i norrland, än någon annanstans i världen. Jo, jag tror faktiskt det.

Påminn mig om detta inlägg, ifall jag nästa år skulle få för mig att göra annat vid denna tidpunkt. Lova. Jag vill komma ihåg den här känslan och uppleva den varje år så länge jag lever.

Bara så ni vet, så kan det hända att det dyker upp onormalt många gamla inlägg & bilder kommande dagar. Jag håller på med mission gå igenom min gamla blogg. Det är ungefär tre år med ungefär 5 inlägg om dagen, så det är en del ja... vi börjar med den här gamla godingen från 19 oktober 2008:

---

Tog mig en liten tupplur mellan "Ensam mamma söker" och "I hennes skor" men vaknade 21.10 av att en vinkork flög upp i taket. Partyparty, sa mamma och syrran. Också börja dom supa. Flaska efter flaska. Eller - två flaskor blev det. Det räckte gott och väl...

Fjortis har nu fått en ny innebörd. De har fnissat och ringt runt till hela Sverige (ja) och planerat att dra på krogen eller sticka till M på Avenyn och hämta 1600kr's champagne då törsten satte in. Även planerat att dra till Videolook på Andra lång. Skrattat så att de har gråtit och spillt de där billiga mousserande vinet på min laptop.

- Kan man gurgla vinet? sa mamma också testade dem. Då hamnade ännu mer vin på min laptop.

Mamma är full. Siri kissade på hennes täcke och nu raglar hon omkring och ska hitta nåt att ha på sig under natten. Först låg hon i enbart tröja och skulle sova men nu hittade hon ett lakan att ha på sig under natten. Ja undra vem som vaknar om några timmar och fryser ihjäl.

I morgon kommer jag nog bli skickad på pizzan och Hemköp för att inhandla snus och ja - bakismat. För visst blir man bakis av mousserande vin? Hoppas det i alla fall. Oj vad jag ska skratta åt dom... för jag var faktiskt icke bakis idag, inte ens minsta lilla huvudvärk då jag vaknade vid 10-tiden ;)

Att tillägga är väl att mamma super en gång var 10:e år. Och då gör hon det rejält.

Men hey... nästa gång jag är full och kommer inraglandes genom dörren - då ska dom få se om de tycker att de är lika roligt ;)