Urax var en rolig prick. När han gått och lagt sig och bestämt sig för att sova oavsett om klockan var 18 eller 23 på kvällen, då skulle han SOVA! Inga men. Ungefär såhär lät han då och vi kunde verkligen inte hålla oss för skratt. Gulle.


Här däremot, showar han ordentligt. Han var en riktig fjantpelle så fort något ätbart var i närheten. Slog nästan knut på sig själv, som ni ser...

O vad jag saknar den lilla hundrackarn. Snart ett år utan honom ♥